Skall såhär till att börja med passa på att berätta att jag nu sitter och skriver på fruns dator. En liten, nätt sak som egentligen bara har ett litet fel. Det går absolut inte att skriva på den! Det går inte att med en smekning vidröra knapparna. Nej,man skall knattra på dem som om man vore lätt frustrerad. Så,om ett mellanslag eller ett r lämnar bort mellan varven, ha överseende.
Skall passa på att dra en liten historia från högstadiet. Jag och datorer har aldrig varit vidare överens. De har levt i sin värld och jag i min. När jag en gång på dataundervisningen resignerat utbrustit "Vilken skit detta är!" fick jag av min fyndiga lärare veta att om det finns skit i datasalen så är det troligtvis mellan tangentbordet och ryggstödet..
Nåväl, är fortfarande rätt så skeptisk till dessa tingester, men har insett att de faktiskt kan hjälpa mig med en hel del. Det, att just Du läser detta och sitter och funderar vart detta tar vägen skulle knappast ha varit möjligt om jag fortsatt med en dåres envishet bojkottat datorerna.
Kanske inte bara datorer,när jag tänker efter. Hemma hos oss,om vi till exempel köpt ett nytt TV eller en ny mikrovågsugn, då är det oftast frun som monterar och installerar. Vi har båda insett att för husfridens skull är det bäst om jag lägger upp kaffet eller lägger mig på soffan och låter Henne sköta den praktiska delen. Sen, när Hon med en puss på min panna överräcker fjärrkontrollen, då är allting frid och fröjd.
Som Ni kanske nu insett har vi inte vidare mans-och kvinnosysslor hos oss.Vi sköter det som passar in för tillfället. Det betyder väl i klarspråk att jag tar hand om diskmaskinen, tömmer kattlådan och... och... ja, frun tar resten. Nä, nu är det väl inte riktigt så enkelt,men nästan.
Vet med mig själv att jag blivit en soffpotatis. Har haft stora problem att få ändan ur och göra nånting. De lättaste av sysslor är tyvärr de svåraste för mig. Kan ibland hänga upp mig på att jag borde duka bordet, hänga en kulörtvätt eller skura toaletten.
Har vid ett tidigare inlägg berättat att jag varit utbränd. Nä, ÄR utbränd. Går mellan varven hos psykolog och pratar lite av mig. Lite som här på bloggen, fast förhoppningsvis berättar jag inte riktigt allt här. När jag "tippade över" och allting briserade, jag blev sjukskriven och började min långa väg tillbaka, det var väl lite då jag tappade konsten att bara göra. Hade förut gasen i botten och bara gjorde, många saker blev gjorda sådär bara i farten. Nu finns ingen vidare fart att ta av. Det mesta går lite sådär i slow-motion. Där blir tyvärr hemmasysslorna lidande. Får bara tacka min underbara fru som sköter maskineriet medan jag flummar på.
Nu när jag kommit såhär långt in i detta blogginlägg inser jag att det inte alls handlade om det som det var tänkt att handla om. När jag börjar smeka tangenterna (nu,med fruns dator mera hackar ner) vet jag inte alltid vart det tar mig. Får väl bara följa den tråd som jag börjar med. Nästa inlägg får väl handla om det jag idag egentligen tänkt skriva om... ;)
Tack för ordet, ha en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar