tisdag 31 december 2013

Nyårslöften

Jag skall börja gå på gym. Jag skall bli en bättre människa. Jag skall supa mindre, sluta röka... Och så vidare. Ganska standardfraser när man tänker efter. Löften som lovas stort och fint. För vissa människor går det riktigt bra, och jag lyfter på hatten åt dessa som lyckas i sina åtaganden. Tyvärr, åtminstone enligt min uppfattning, är det ganska många som det inte går lika bra för. Januari-Februari går ganska bra, men sen rinner diverse löften ofta ut i sanden.

Jag kommer INTE lova något angående att gå på gym. Lönar sig inte. Och då menar jag att det inte lönar sig för mig att lova något. Gå på gym som sådant lönar absolut sig. Bli en bättre människa? Gärna det, men är inte så säker på att det går. Säger nu inte att jag är perfekt, absolut inte, utan mer att vi människor handlar i enlighet med vår personlighet. Är vi människor med stor omsorg om andra, ordningssamma, duktiga.. Då har vi kanske lättare att vara "bättre"?
Gällande supande går det ganska enkelt. Jag super inte. Svårt att supa mindre då. Gällande rökande går det också rätt så enkelt. Har inte rört en tobak sen jag gick klädd i arme´ns gröna. Då blev det nån tobak. Men beslutade mig redan då, snart 20 år sedan, att tobaken får lämna i Dragsvik, Ekenäs. Militärtjänstgöring som sådan är en rätt makaber situation för en ung man. Tycker inte att några pinnar under 8 månader har påverkat mitt liv nämnvärt.

En sak har jag dock tänkt att lova: Jag ska göra vad jag lovat, men inte heller lova mer än vad jag tänker göra. Tomma löften är något jag mår dåligt av. Har varit en liten mästare i att lova saker och ting som kanske sen inte riktigt blivit som jag tänkt. Värst är väl om jag lovat något åt mina barn, som jag sen inte kunnat slutföra. Där har jag något att jobba med. Jag sträcker mig så långt att mitt nyårslöfte blir:

Jag ska göra vad jag lovat, men inte heller lova mer än vad jag tänker göra.

Kanske inte så häftigt löfte, men då lovar jag å andra sidan inte mer än vad jag tänker göra...

Tack för ordet, Gott Nytt År och ha en bra dag.

måndag 23 december 2013

Är barnigt fel?

Dopparedagen. Eller, mer riktigt, dan före dopparedagen. Har inte alls för avsikt att doppa brödbitar i vatten från skinkan, men benämningen som sådan tycker jag är lite mysig. Det är väl kanske vid den här tiden som de flesta breder ut de sista mattorna, fixar och trixar med julpynten, kanske badar bastu. Det så att säga närmar sig. De familjer som har barn har kanske julklappar som ännu ska paketeras. Åtminstone hos oss är det så. Har en par påsar med grejer i bakluckan på bilen som bara väntar på att omslutas av ett skyddande skal av vackert papper. Lite onödigt, kan tyckas, eftersom pappret ryker all världens väg imorgon kväll.

I mitt föregående blogginlägg reflekterade jag över materialismen som överskuggar julen. Är fortsättningsvis av samma åsikt, men kan samtidigt nöjt konstatera att våra julklappar blev varken för många eller för flådiga. Nope. Det blev bra. Och att vi inte blivit tvungna att dagen före julaftonen springa runt och samla ihop det sista gör i alla fall mig gott.

Vi har fått vara hemma idag. Det blev en tur i skogen bakom huset där jag sågade ner en par träd som vi sen plockade ljus i. Ett på trappan och ett på terrassen. Vi har aldrig haft så många ljus på gården förr. Jag, som förr aldrig förstod vitsen med dylika utsvävningar går plötsligt igång på dessa ljusarrangemang.
Men köket har jag inte blandat mig i. Frun gnolar på i köket, bakar kakor, knäck samt förbereder en efterrätt inför morgondagen. Tycker vi har en bra överenskommelse, frun och jag. Hon bakar och jag äter.

På julafton blir det sen svärföräldrarna för hela slanten. Fruns syskon kommer dit. Vi har även det såpass bra ställt att mina föräldrar dyker också upp. En riktig familjejul! Kommer vara varmt, tjockt, barnigt, matigt och hjärtligt. Ser nu att under ordet barnigt kommer ett rött sträck. Vän av ordning, stavprogrammet, tycker att det är fel. Tycker bara att en julafton med massa glada förväntansfulla barn blir barnig. Har jag fel? Det bjuder jag på.

Men, kära läsare, GOD JUL!
Hoppas att Ni får en sån jul Ni längtat efter.

Tack för ordet, ha en bra dag.



söndag 15 december 2013

50 mark! Det är mycket pengar det!

Ni vet sandpapper? Som vanligt papper på en sida, och på den andra små stenar som bildar en skrovlig yta. Om jag inte missminner mig så används elektromagnetiska fält för att få stenarna att stå rätt på pappret innan de tagit fast. Rätta mig gärna om jag har fel. Hur som helst. Min hjärna har varit som sandpapper. Torrt, skrovligt och strävt.Och ideér och tankar vid mitt kära köksbord har lidit av torka. torrt som sandpapper. Men, här sitter man nu. Vad vill Ni vi ska prata om idag?
Vi kan väl i alla fall konstatera att det lackar mot jul. I vår familj blev detta väldigt tydligt nu i helgen. På fredag konstaterade jag och hustrun att tomtens säck är hopplöst tom. Vi fick "dumpat" kottarna, flickorna, hos mina föräldrar och så åkte vi iväg mot staden. det var tydligen fler än vi som fått samma lysande ide´. När vi trängdes på leksaksavdelningen på ett av stadens varuhus slogs jag plötsligt av tanken:
Vad ska detta vara bra för?
Är detta förberedelser inför julen? Förberedelser inför helgen? De troende firar julen till minne av Jesusbarnet. Andra, utan den livssynen, firar väl julen som en familjehögtid. En helg då utflugna barn kommer hem. Man besöker gravgårdar och tänder ljus till minnet av dem som inte längre finns ibland oss.Vackert så. Jag tycker om när ljusen i julgranen gnistrar, det doftar från köket och släkt och vänner är samlade. När julaftonen är kommen trivs jag. Men. Dessa julklappar..
Som  familjefar vet jag att en jul utan paket för mina prinsessor inte är någon riktig jul. Det är väl klart tomten skall komma!?
Men denna oerhörda materialism! Hur hyllor är sprängfyllda med all möjligt skräp som det är tänkt att vi ska köpa för dyra pengar gör att jag bara mår illa. Måttlighet verkar vara något som inte hör hemma vid julen. Vän av ordning säger väl då, "det där gör man väl som man vill?! Jomenvisst, jag har för avsikt att idka måttlighet. Men om alla idkade måttlighet skulle väl affärerna knappast vara sprängfyllda med varor? Finns risk jag har en kanske gammaldags syn på det hela. Det bjuder jag på. Och jag vet att många affärer får stor del av sin årsförsäljning i December månad. Men jag vet också att samma affärer säljer ut saker på REA i januari-februari, sådant de inte fått prånglat på oss innan jul.
Min farmor brukade alltid citera någon, jag minns tyvärr inte vem, som sade: 50 mark! Det är mycket pengar det! Nu kanske vi inte ska eftersträva den sparsamhet som gamla människor ofta verkar beivra. Tycker dock att en viss gnutta rätt fanns i meningen: 50 mark! Det är mycket pengar det!
För att återgå till tomtens säck. Vi fixade ett antal julklappar. Jag är rätt nöjd med hur det löste sig, trots att X-antal timmar i X-antal butiker inte precis gör under för humöret.
Har en liten tur på stan än innan det är klart. det skall man väl överleva. Och när jag nu pratat om julen är det inte utan att jag blir lite hungrig...
Tack för ordet, ha en bra dag.