Bakgrundsfakta: 35 år, gift sedan snart tio år med en fantastisk kvinna som älskar mig. Tillsammans har vi två barn på 3 och 6 år. Vi bor i ett hus på landet vi byggt tillsammans. Vi har båda jobb, inom den sektor/bransch vi vill jobba. Mina föräldrar kan ibland ses krama varandra efter 40 år tillsammans, så även mina svärföräldrar. Ekonomiskt har vi ingen guldgruva, men vi
har ibland möjlighet att plocka undan nån tia, för att sen ta en liten semester till sommaren.
Får ibland känslan att dagarna och veckorna rusar fram. Dottern som ”igår” kom hem från BB går nu i förskolan. Den gamla bilen jag kör med var inte ens byggd när jag fick körkort, och det är ju inte så länge sen!? Finns risk jag drabbats av något som kan kallas för åldersnoja, men tycker inte Ni att tiden rusar?
I morse när jag skulle borsta tänderna lämnade jag att titta i spegeln. Visst, en stilig karl. Men nog kan skönjas en par extra veck under ögonen. Håret har både flyttat lite plats och fått några strån som både har en annan färg och är lite spretigare. Kan inte helt bestämma mig om jag bara skall respektera att tiden går eller lämna att störa mig på det. Att jag nu skrivit detta är väl ett bevis för att det stör lite. Det är iofs kanske inte möjligt att vara både ung och erfaren, vad vet jag? Vän av ordning kanske skrattar och tycker 35 år är bara barnet, vad gnäller du för!? Nej, har absolut inget att gnälla för. Men väljer ändock att reflektera över det.
Livet vi lever blir väl vad vi gör det till. Är lycklig i mitt äktenskap och med vårt liv. Hoppas på tio likadana år, dock utan att de går fullt lika snabbt.. .
Ville bara påpeka att dagarna igår, idag och imorgon är det som är livet. Ta tillvara dem och håll fanan högt. Det som är viktigt för Dig är kanske inte viktigt för andra, vad spelar det för roll!? Det är trots allt Ditt liv, Dina dagar Du lever!
Tack för ordet, ha en bra dag.
Får ibland känslan att dagarna och veckorna rusar fram. Dottern som ”igår” kom hem från BB går nu i förskolan. Den gamla bilen jag kör med var inte ens byggd när jag fick körkort, och det är ju inte så länge sen!? Finns risk jag drabbats av något som kan kallas för åldersnoja, men tycker inte Ni att tiden rusar?
I morse när jag skulle borsta tänderna lämnade jag att titta i spegeln. Visst, en stilig karl. Men nog kan skönjas en par extra veck under ögonen. Håret har både flyttat lite plats och fått några strån som både har en annan färg och är lite spretigare. Kan inte helt bestämma mig om jag bara skall respektera att tiden går eller lämna att störa mig på det. Att jag nu skrivit detta är väl ett bevis för att det stör lite. Det är iofs kanske inte möjligt att vara både ung och erfaren, vad vet jag? Vän av ordning kanske skrattar och tycker 35 år är bara barnet, vad gnäller du för!? Nej, har absolut inget att gnälla för. Men väljer ändock att reflektera över det.
Livet vi lever blir väl vad vi gör det till. Är lycklig i mitt äktenskap och med vårt liv. Hoppas på tio likadana år, dock utan att de går fullt lika snabbt.. .
Ville bara påpeka att dagarna igår, idag och imorgon är det som är livet. Ta tillvara dem och håll fanan högt. Det som är viktigt för Dig är kanske inte viktigt för andra, vad spelar det för roll!? Det är trots allt Ditt liv, Dina dagar Du lever!
Tack för ordet, ha en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar