När jag var liten och pappa till exempel skulle åka och tanka bilen var jag inte sen att hoppa in i baksätet. Vi hade väl 1-2 kilometer till bensinstationen, och med tankning och betalning tog väl hela proceduren cirka en kvart innan vi var hemma igen. Vi tankade som oftast på samma ställe. Minns inte vad han som jobbade på stationen hette, men minns att han hade glasögon och jag tyckte han hade små öron..
Inte var det väl spännande att se på när pappa tankade, egentligen. Men det var väl mera det att åka iväg, bara han och jag. Likadant var det när han skulle till soptippen eller och köpa motorolja. Man fick ha pappa för sig själv, utan varken bröder eller mammor som delade på hans uppmärksamhet. Ärligt talat vet jag inte när och hur, eller ens om, min bror hade samma outtalade behov av att göra dylika utflykter. Tror han hade det, åtminstone. Borde väl frågat honom innan jag skrev detta.. Nåväl, gjort är gjort.
När jag idag skulle byta bilstereon i bilen var ju förstås kontakterna lite olika, blev tvungen att ta en sväng in till centrum för att skaffa en passande. Frågade äldsta dottern (6år) om hon ville hänga på. Kunde glatt konstatera att hon snabbt var med på noterna. Kanske inte så spännande, egentligen. Sitta i baksätet i bilen för att sen gå in till Motonet och se på när pappa köpte lite elsladdar och två burkar sprayfärg. Men vi hade ganska mysigt. Vi brukar ofta (ja kanske mest jag..) sitta och sjunga i bilen, eller söka en viss färg på bilar vi möter. Många både mer och mindre djupa diskussioner har vi haft i bilen, hon och jag. Tror det är rätt viktigt att de får den tiden med ibland pappa, ibland mamma.
Tror nog de vardagliga sysslorna formar våra barn mer än åtminstone jag själv alltid tänker på. Jag minns ju själv hur kul det var att sitta ensam i bilen när pappa körde med bredsladd. Min första bil blev en Volvo 240, mycket troligt på grund av utflykterna med pappa. Hans Volvo var ju bäst av alla..
Dottern och jag har en liten saga vi alltid berättar vidare på varenda kväll före nattningen. Vi hittar på, lite allt eftersom. När man hör hennes förslag på vad historien skall handla om ser man ganska fort vad hon har haft för påverkan under dagen, varifrån hennes influenser kommer ifrån. Av någon anledning är pappan i historien lite småtokig. Men det bjuder man väl på!
Tack för ordet, ha en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar