Ringde min far igår på morgonen. De hade inte planerat någonting speciellt för Söndagen, så det skulle gå riktigt bra. De såg till och med fram mot detta. Min mor och far började redan planera vad de skulle hitta på för skoj, då på Söndag. De skulle ha sina barnbarn hos sig. Det är en helt vanlig företeelse hos många familjer. Mor och far får tid för sig själva, och farföräldrarna får tid med sina barnbarn. A Win-Win-situation! Jag och min hustru har blivit bjudna till goda vänner på Söndagsmiddag, kommer bli trevligt. Vi började dock fundera i morse vid frukosten, när vi senast åkt iväg, bara vi två. Vi fick fundera ett bra tag innan vi kom fram till när det var. Förutom det "lagstadgade" springet med julklappar före jul, var det ett bra tag sen.
Vi hade varit på Diner and a movie. Det var i höstas nån gång. Vi inser nog att tillfälle har funnits också där emellan, men det har inte blivit av. Vi har sprungit framåt utan att inse att man måste se varandra lite mera, ta tid för varandra. Kan erkänna att jag tagit frun lite för givet. Hon är där, vi är här tillsammans. Men, inte umgås vi bara vi två, mer än att vi somnar tillsammans, gör mat tillsammans. Att vi nu skall åka iväg och träffa vänner, utan barn, blir ett hälsosamt avbrott. Tror och hoppas mina föräldrar också får ett hälsosamt avbrott efter sin flytt. Kartonger och skurtrasor byts ut mot Lego- och pusselbyggande.
Finns viss risk jag kommer servera halvt glas mjölk åt hustrun. "Du får mera sen, så du inte spiller..." Tänkte ett tag jag skulle sätta en viol eller röd ros i rockfickan, men frun påstod jag överdriver det hela.
Tack för ordet, ha en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar