torsdag 7 februari 2013

Långkalsonger, en beagle och ett strandat tvättrum

Klockan är 07.16. Min älskade hustru har nyss gått ut genom dörren efter att hon dragit på sig sin hemstickade mössa. Ni vet, en sådan lång som hänger lite i nacken. Den är vit med ränder och i mitt tycke är hon sötare än en sockertopp i den. Det långa, mörka håret som är en skön kontrast till den vita vinterjackan fladdrade lite när jag följde henne med blicken när hon gick till bilen. Gårdsbelysningen med rörelsesensor har slocknat efter att hennes svarta Seat lämnat gården. Själv gick jag upp i klädgarderoben, hittade en blå t-skirt som nån gång blivit köpt men aldrig använd, etiketterna hängde kvar i nacken. Längst ner i högen av byxor hittades ett par stentvättade jeans, så urtvättade och nötta att de är i princip lika mjuka som ett par Black Horse-långkalsonger. Det är sådana byxor jag aldrig skulle åka någonstans i, men här hemma sitter de som gjutna. En samlingsskiva med Elvis Presleys samlade mästerverk står för underhållningen, volymen på stereon gör att jag är tacksam för att vi bor i egnahemshus med grannarna långt borta. Sitter nu och väntar på att Moccamastern skall droppa klart, och det svarta giftet skall lindra en molnande huvudvärk och stärka sinnet inför den stundande dagen. 

Tror det blir en ganska låg profil idag. Känns som om veckan varit lång, och helgen skall användas till att ladda batterier. Troligtvis är det av nytta både för mig och min livskamrat. Blir tvungen att lyfta fram damsugaren, dock, för vår kära kattunge Åke har hittat en bit frigolit som använts som förpackningsmaterial i en försändelse vi fick häromdagen. Åke tyckte det var på sin plats att totalt mörda frigolitskivan och sprida delarna runt köksgolvet. Det är dock svårt att bli sur på honom, där han ligger på kökssoffan och följer mig med blicken.

Har inte riktigt bestämt mig än, vad som finns på dagens agenda. Så mycket vet jag, att dottern tar hem en kompis efter förskolan. Borde väl plocka lite här hemma innan de kommer, man vill väl ha lite ordning när det kommer gäster. Tror knappast flickan som kommer hit, en sexåring, bryr sig om det ligger en hop med kläder på soffan eller lite disk står på diskbänken, men för mig känns det bättre. Har en del sysslor där ute också, men bestämmer mig för dem först när det ljusnar.

Finns viss risk Ni tycker jag låter som en latmask, men, det bjuder jag på. Vet med mig själv att jag måste mera lyssna på mig själv och vad kroppen försöker säga åt mig. För tillfället ger kroppen mig hjärtklappning, svettbrytningar, värk i både huvud och leder. Försöker med alla möjliga konster och knep att komma igång, men tröttheten är ständigt närvarande. Tror jag skulle kunna sova dygnet runt, om jag skulle få tillfälle. Vägrar gå tillbaka till det helvete jag hade under förra vintern/våren/sommaren. Vet bara inte riktigt hur jag skall hantera dessa stressituationer jag ibland står inför. Det finns dagliga sysslor som måste skötas. Jobb, mat på bordet, handla etc. Skulle bara vara roligt att känna att man kunde göra nånting annat också. Kanske fortsätta med det strandade badrummet på vinden, planera vidare på garaget, ställa motorcykeln klar inför sommaren. Finns tyvärr ingen ork för dylika "utsvävningar" från min sida. Sen är det vida värre att frun får dra det större lasset. Hon har helt tillräckligt som det är.

När jag nu korrekturläser detta ser jag att det blev lite djupare och mer självömkande än jag först planerat, ens önskat att det skulle bli i dagens inlägg. Väljer dock att publicera detta likväl, för dagsformen var denna och den speglar min vardag som sådan. Tror jag nu skall kontakta min svärfar och fråga vilken hund jag får låna. Det finns en beagle och en veteterrier till hands, och båda ställer gärna upp på en promenad, även fast de kanske nyss varit ut. Det är lättare med en promenad om man får ta med en kompis... :)

Tack för ordet, ha en bra dag.

1 kommentar:

  1. Hundarna är alltid redo för en promenad :)
    Svärfar

    SvaraRadera