lördag 8 juni 2013

Nu går jag och skita!

Har fått en lite konstig känsla över mig. Har lite tappat den röda tråd jag haft och så gärna följt. Ett tag hade jag rätt så enkelt att hitta ämnen och historier att dela med Er. Hade ofta någonting som snurrade mellan mina kålblad till öron och som bara väntade på att genom mina tangenter först ta plats på skärmen, för att senare med ytterligare några knapptryck åka ut i rymden för att sen leta sig in på din datorskärm. Nu går det bara sådär. Måste väl erkänna att resten av min tillvaro också varit lite sådär.

Ett tag var jag livrädd för att det skulle skita sig någonting kapitalt. Började på nytt tappa koncentrationen, svettas som en gris och hjärtklappning från morgon till kväll. Kände mig så sönderstressad så jag trodde det snart skulle smaka betong i munnen när jag gått in i väggen på nytt. Inte helt sällan tog jag små pauser på jobbet för att gå till sidan när jag inte längre orkade. Pauserna blev bara fler och fler. Vill på förhand beklaga mitt fula ordbruk, men orden " nu går jag och skita!" var rätt användbara. Tror dock att min jobbkompis, han jag har mest kontakt med, såg igenom mina toalettbesök, och visste vart jag gick. Hur som helst, det svängde. Fick en bra dag som gjorde att det lättade lite. På mitt standardställe, där jag vanligen äter lunch, träffade jag en god vän som satte sig ner mitt emot. Han frågade rakt upp och ner hur det går, hur jag mår och orkar, och det var en stor sten som föll från hjärtat när jag fick lätta lite på trycket. Tror knappast han planerat sitta och äta lunch såpass länge som vi satt, men det hade inte jag heller planerat.

Så där har vi en stor orsak till att mina blogginlägg varit såpass få. Jag har inte orkat. När jag haft tid till att skriva har jag valt att sova, om det bara varit möjligt. Nu känns det som om det går lite lättare. inte fullt lika uppe i varv.

Jaha, vad har jag då fått ut av att läsa detta?! kanske du frågar dig själv. Knappast någonting alls, om vi skall vara ärliga. Men nu är det ju som så, att jag skriver för mig själv. Det är det viktigaste, att få skräpet ur mig. Att Ni sedan läser kryddar bara allting ytterligare, gör det än bättre. Så, tack-tack, för att du läst igenom det jag nyss plitat ner.

Tack för ordet, ha en bra dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar