Mor ror, far är rar...

...stod det i läseboken när jag gick på första klass. En mening, i och för sig enkel i sin uppbyggnad, likväl har jag aldrig glömt den. Ro, mamma, ro! stod det också. Isa och Olle hette barnen som det handlade om. Jaha? Och? säger väl du då.
Nu när sommaren verkligen sparkat igång, och frun har släppt ut sina elever på grönbete, väljer jag att reflektera över det. Att min äldre dotter dessutom avslutat förskolan och till hösten kommer att gå in genom den större dörren i samma byggnad, dörren till skolan. Här i byn där vi bor har vi skola, förskola och dagis i samma byggnad. Det är ganska skrämmande hu åren går. Känns som igår när Elsa, som hon heter, kom hem från BB en smällhet dag i Juli. Hon var liten, hade lite lurvigt, långt mörkt hår och var det vackraste jag någonsin sett. Minns också att jag hade skruvat sönder "den bättre" bilen för att byta bromsar, men hade fått hem fel belägg så bilen stod på bockar i garaget. Med den gamla Opeln, som vi också hade, hade vi sen åkt till BB, när fruns värkar hade blivit tätare. Man hade ju sett filmer om hur kaotiskt det blir när det blir dags. Vår tur de femton kilometerna in till sjukhuset var bara lugna, behagliga. Minns tydligt hur jag mellan varven frågade om det inte var lite bråttom, så jag skulle få gasa på lite... :)
När vi sen äntligen fick åka hem, i en Opel med väldigt dålig cirkulation, svart inredning och ylande fläktrem, var man väldigt upprymd. (och svettig.)
När vi första gången lade ner vår prinsessa på vår säng i radhuslägenheten vi då hyrde, minns jag tydligt hur gråten kom. Det var någonting helt underbart det vi hade framför oss. Allt detta känns ju som igår, men bevisligen är det ett tag sen. Det är trots allt inte små, nyfödda bebisar som till hösten skall lära sig läsa och skriva, har nagellack och skall ha flätat håret om morgnarna.
Mellan varven har jag här hemma citerat läseboken med röd pärm: Mor ror, far är rar. Har en underbar hustru som aldrig är rädd att kavla upp ärmarna. Trots hennes vackra naglar har hon inga problem med både olja och jord under dem samma: Mor ror. Meningen "far är rar" väljer jag att inte vidare förklara. Det säger väl sig sjäv: Far är rar...

Tavk för ordet, ha en bra dag.