Takdroppet

Snön som hänger knappt över takkanten färgas alltmer blå, andelen snökristaller minskar för att ge plats åt vatten. När andelen vatten vs andelen snökristaller ökar kommer det ofrånkomliga, det underbara: takdroppet. Som på beställning har man placerat sig själv på passande plats utmed husväggen. När vattendroppen lösgör sig från sina kamrater uppe vid taket har den ett klart, utstakat mål i sikte, min nacke. Fallhöjden på cirka 8 meter är fullt tillräcklig för att den lilla droppen skall komma upp i en bra fart. När man känner droppen mot sin nacke hoppar man allt som oftast till, drar upp axlarna och resignerat utbrister: UFF! FY! eller liknande.

Det är en lite knepig situation man sen står inför. Visst, man kan bli lite sned på den iskalla droppen som så elakt likt en kamikatze-pilot offrade sitt liv, och såpass träffsäkert valde din nacke. Ja, förresten, många är de gånger dropparna valt en annan plats för sina bombningar. Åtminstone undertecknad har vid flertal tillfällen känt hur dropparna träffat mitt på huvudet. Inte helt sällan just där skallen vore skarvad, ifall den skulle bestå av två halvor.  Samtidigt är det underbart när det inträffar. Takdroppet är en väsentlig del av vårens ankomst.  

En annan del av vårens ankomst stavas TERRASSEN. När man genom terrassdörren ser hur de impregnerade plankorna dyker upp blir man lätt upprymd. Idag steg jag i vinterstövlarna och gick ut för att hjälpa solen bryta upp snöns sammansättning. Att hjälpa solen ersätta snökristaller med lika delar vatten, som sen rinner ner genom springorna. Inte utan att pulsen stiger lite när man ser allt mer impregnerat virke dyka upp under snödrivan. Tankarna skenar iväg kring barnkalas, grillfester kring den nya grillen, kanske en fru solande på en blå handduk.

Men, takdroppet, det var där vi började. När vi var små hemma hos mamma och pappa brukade jag och en kompis plocka koppar under takdroppet, för att sen få njuta av en ”god” vattendrink. Inte helt sällan tyckte min mor att detta inte var lite olämpligt. Tydligen kunde snö som legat på gamla tegelpannor vara smutsigt?!

Men vad jag försöker säga är, takdroppet har alltid fascinerat, lockat mig. När jag nu skriver detta kommer jag plötsligt att tänka på en sak: glömde jag stövlarna på terrassen? Och i så fall, lämnade de strax under takkanten, i takdroppet? :)

Tack för ordet, ha en bra dag.